naivitet.
Personer som känner mig väl vet att jag gör allt för alla andra. Att jag tror det bästa och vill de bästa för alla. Igår under midsommarfirandet var det tre killar som jag absolut inte trodde något dåligt om som bevisade motsatsen. De frågade om de fick komma på festen och jag sa självklart ja, eftersom vi är kompisar. När de skulle gå hade de varit väldigt otrevliga. Snodde saker och drog upp saker ifrån ställen där det stod. Förstår inte hur man kan vara så elak och respektlös mot en person man är/var kompis med. Att de snackar skit och går bakom ryggen på en, vafan är det för kompis? Jag har inte gjort någonting annat än att ha varit snäll mot dem. Sagt att det var ok att de kom när de frågade om de fick komma och så får man detta som tack?.. schysst. Samt att personen hade tagit min mobil och skrivit en väldigt otrevlig kommentar till en av mina vänner. Tack gode gud har min vän, som tur var är en av mina bättre kompisar frågat mig vad det var frågan om. Men jag förstod ju ingenting och idioten hade ju tagit bort kommentaren i min logg så att jag inte ens skulle kunna se det själv. IDIOTI. Ta hand om dig själv och all skit du har snackat om andra - du är ju inte bättre själv!
Mådde självklart väldigt dåligt av denna händelse och har gjort det under dagen också. Tråkigt att jag ska få ta hand om skiten när jag endast varit snäll och sagt ja till förfrågan om en festinbjudan. Jag ska försöka att inte vara så naiv och låta problemen vara långt bort från mig. Men jag förstår inte hur personer kan uttrycka sig så vulgärt och respektlöst åt folk som endast har ställt upp och hjälpt till. Jag har aldrig gjort dem någonting. Var är rättvisan? Jag har pratat med folket i fråga och efter bevisupplägg bad denne om ursäkt. Vi får se hur det går imorgon. Kan ju bara vänta o se. Vilket inte är särskilt roligt eftersom jag då måste våndas ända tills dess och ta tag i det imorgon igen om det inte löser sig så som jag hoppas.
Har mått dåligt som fan på sistonde men vet inte riktigt vad det är som gör att jag mår dåligt. Pratade med en speciell person i mitt liv och jag litar på honom även om det är vissa beslut som känns konstiga. Men någonting måste förändras i mitt liv antagligen. Jag vill BARA må bra och vara glad. Det är den enda jag vill..
Det har varit en del motgångar på sistonde som har gjort att jag kanske har tappat glöd och kämparanda, fast att jag verkligen vill. Jag försöker alltid ställa upp och hjälpa till överallt men det går inte alltid. Min kropp har påvisat att jag inte mår bra på en del olika sätt, mer tar jag inte upp här.
Slutord:
Nu är det myself, me and I som ligger i fokus. Jag ska tänka på mig själv de tre semesterveckorna som är kvar. Jag ska må bra igen helt enkelt.
ps. behövde skriva av mig och använder detta som min terapistund. ds.
